Författare: Johanna Jensen

Vi är på besök hos en vän som flyttat in i ett galleri. Det ligger på landet och har inte många besökare, men när det är öppet kan man besöka hennes liv. Hon har två småbarn och väldigt lite pengar. Jag lagar en stor fisksoppa med grönsaker från trädgården. Det är smutsigt och ligger hårtussar överallt. Vännen berättar att hon är gravid och väntar tjugo barn. Jag tänker på hur sinnessjukt det är men hon är lugn och full av tillförsikt.

Min pappa har byggt en badtunna inne i bilen till mig. En kompis och jag klär av oss för att hoppa i. Vattnet är kokhett så jag bestämmer mig för att köra iväg en stund. Jag kör på trottoarerna och är irriterad på alla som står i vägen. Får ett sms om att köpa med mat hem. Min nakenhet är så plågsam och när jag köpt hamburgare och pommes frites får jag även en beställning på friterade fiskbitar. Bilen gungar till och badtunnan läcker vatten. Ett par stannar till på vägen och hjälper mig att få in en av mina fem grisar som försöker rymma i villervallan.

Jag tar in på ett retreat och märker att jag har långt hår som växer på knäna. Jag skäms men människorna runt omkring försäkrar mig om att det är ok. Plötsligt dyker det upp en man i mitt rum, han undrar om jag kände Mr X. Jag förstår inte men inser att jag måste rymma. Någon viskar att vägen fram ligger på Island. Jag går in på en bio och sugs direkt dit.

Jag går på kurs för att lära mig filma begravningar och bröllop. Vi får först ett kit med info. Sen kommer en kursledare in i rummet och ser till så att allt är ok. Han rör min hand medan han pratar, jag blir stel som en pinne. Vi ska börja med att spela in varsin tjeckisk film, det är bästa sättet att lära sig hantverket.

I stället för cykel tar jag dammsugaren på min väg mellan Lund och Malmö. Det är så skönt att slippa trampa och man bara susar framåt. I Åkarp blir jag förvirrad över vilken väg jag ska och måste stanna. Det är tur för just då räcker inte sladden längre och nytt uttag för kontakten måste hittas. Samtidigt börjar min dammsugare prata. Han är också trött och när jag öppnar luckan för påsen, väller hans vita skägg ut. Jag orkar inte riktigt med hans känslor och tröstar otåligt. Han vill stanna och se ett barn som målar akvareller och jag vill bara vidare. Jag bestämmer mig för att ta cykeln nästa gång.

Kungen och drottningen är i Malmö. De ska vara med på invigningen av ett nytt bibliotek och jag tar hand om dem. Vi har hyrt en liten lägenhet i markplan i Slottstaden. De är så nöjda! Det första de gör är att gå ut på terassen och tända en cigarrett. Silvia säger att när hon satt i taxin tänkte hon: om jag röker när jag är framme kommer allt går bra. Vi pratar lite om tvångstankar, kommer fram till att vi är lika på den punkten. Sen tar hon en dusch. Jag har glömt att byta handdukar så hon tar den jag har använt i en vecka, det gör henne inget. Därefter är det dags att åka till biblioteket. Säpo-poliserna går i väg ett tag men säger att de kommer så snart jag ringer. Numret till dem är mitt gamla, så det är lätt att komma ihåg. Kungen och jag tänder varsin cigarett medan vi väntar. När det är dags att börja, tar det mig ett tag att få tag i poliserna. De har gått till puben. Vi känner alla tre att det är lugnt, det löser sig. Jag säger att de inte får säga till någon var de bor, att vi har skrivit i kontraktet att den tillhör en herr Oe, då blir ingen misstänksam. ”Författaren?” frågar Silvia. Jag nickar, men kan inte komma på hans förnamn. Vi tänker alla en bra stund, till slut är det Silvia som kommer på det: ”Kenzaburo!”

Jag tar hand om en ung knarkare och försöker visa honom vägen till ett nytt liv. Vi hamnar på en gård i Danmark och där visar sig min bästis från ungdomen bo. Hon säger att eftersom hon både ser ut som 16 och 80 år var hon tvungen att emigrera från Sverige. Hon försörjer sig på att baka kakor, men sen gör hon också nåt helt annat: hon är en av få i världen som skär ut skummadrasser i fria former!

Under en veckas tid ska en kompis bo på en bondgård i Sveg, det ligger i Göinge i Halmstad. Där ska hon utföra ett konstexperiment: tesen är att när man drar i en kos svans till vänster så händer ingenting, men drar man åt motsatt håll kommer mjölk. Tillsammans med en annan konstnär ska hon dra kontinuerligt under den ljusa delen av dygnet. Hon börjar 21 januari och lovar att vi två kan påbörja ett annat projekt efter det.

Vi har ordnat ett stort kalas för både vuxna och barn. Barnen får i uppdrag att komma på en lek med hälften av de vuxna medan resten förbereder maten. De får en timme på sig. När vi kallar på barnen visar det sig att de har bundit fast de vuxna, satt på dem ögonbindlar och tryckt in dem i ett mörkt vindsförråd. Jag lyckas öppna dörren och upptäcker att alla håller på att dö av syrebrist. Jag försöker få ut dem men barnen får panik och försöker hindra mig. De skriker: ”Det är fortfarande tio minuter kvar av vår lek!”

Jag har köpt ett stort hus. Det ligger på landet men alldeles utanför går spårvagnen. En väninna från förr kommer på besök. Hon säger: ”Eftersom jag är både smal och tät nu så har jag något jag vill ge dig.” Hon räcker över en Barbiedocka i ett glas fyllt med vatten och en stol i plexi. Min besvikelse är enorm.

Jag har skaffat katt också. Min unga pappa kommer på besök med sin finska tjej, två barn och två katter. De är glada och kastar sig ner i min pool med kläderna på. Jag måste skynda mig till skolan. Jag ber att få låna kattsand av dem men då får den finska kvinnan ett utbrott. Kattsanden är endast till för deras katter.