Jag är gravid och ska föda. På sjukhuset finns också min väninna med sin gravida flickvän. Hon har snabbutbildat sig till sjuksköterska, så hon kan förlösa oss båda. ”Era söner blir bröder,” meddelar hon mig. De har tydligen samma pappa. Jag hade ingen aning om att min bebis ens hade en pappa. Jag vill föda direkt, men det får jag inte. Vi ska föda samtidigt. Nu ska jag vila. Jag lägger plånboken under huvudkudden. Den gravida flickvännen är obehagligt stilla. Utanför hörs trafiken från Nobelvägen. Min väninna frågar varför jag inte har kontanter på mig. Jag förklarar att vi lever i ett kontantlöst samhälle. Jag inser att jag inte är säker längre.