Vi är i ett varuhus någonstans i England. Min son vill ha ett par shorts. Alla kläder ligger i gigantiska byrålådor. Vi drar ut och in. Till slut hittar vi en pepitarutig bomullskjol med volanger, den tycker vi kan fungera som shorts till sommaren.
I högtalarna söker de ”hon som är universitetslektor”. Jag är inte det, men har en känsla av att samtalet ändå är till mig. ”Du pratar med Flemming”, säger han som ringer. ”Jag är din fars halvbrors halvbror”. Han ringer mig för att meddela begravningsdatum för halvbrodern. Jag lovar att komma.