En för oss helt främmande man hävdar att han är arvtagare till pappas sommarställe. Min pappa tar det med ro. Han förklarar att så länge vi inte renoverar vill mannen ändå inte ha det. Dessutom är mannen gammal och ska ändå snart dö. Vi ska ha fest och jag ska förbereda. Plötsligt spricker golvet upp och gigantiska fuktiga smutsiga råttor tar sig upp ur golvet. Jag nästan kräks men tar mig samman och springer och öppnar en lucka i väggen. Min pappa har sagt att om man visar dem riktningen utåt, händer inget otäckt. Innan jag hunnit stänga golvet kliver en förvuxen bebis med gigantiska ögon upp också. Han är grå och täckt i slem. Han ser sig omkring, men när han upptäcker de andra råttorna, följer han efter dem. En släkting står bredvid och tycker den är gullig. Nu hämtar pappa ett stort ekbord som vi vänder upp och ner och placerar på de trasiga golvplankorna. Under festen är jag spänd och frånvarande, väser med jämna mellanrum att ingen får rubba bordet.