Jag har samlat ihop pengar till en födelsedagspresent. En kompis fyller jämnt och hon ska få ett par mörkblå guccistrumpor. Jag har klätt mig fint så att personalen ska ta mig på allvar. För att komma in till boutiquen drar man först upp flera blixtlås. De är tröga och sitter omlott. Till slut kommer man fram till en hiss, som tar en direkt till en telounge, där man ska man ”relaxa” innan shoppingen. Jag är så upptagen av att verka hemtam att jag glömmer betala för mitt te. Jag inser att mitt kuvert med pengar stjälper det intrycket jag vill ge. Jag tappar allt fokus och istället för strumpor köper jag ett påslakan i siden, som jag sen ger till fel person.