Dröm 121

Jag har en stor lägenhet och hyr ut flera av rummen. Ingen pratar med någon. Min stora blå hund gömmer jag inne hos mig. Min systerson kommer förbi och ber mig följa med till passexpeditionen. Han är missnöjd med sitt passfoto och vill byta. Jag har svårt att hitta hem efteråt, jag irrar runt mitt i Malmö. Det är varmt och folk sitter ute. Jag ser min mamma och syster som sitter vid ett bord mitt på ett torg och äter finmiddag. Drycken och servetterna har samma färg, de är jadefärgade. ”Visst har jag blivit bra på att matcha?!”, säger mamma.

Stan är fylld av halvnakna dansande transor från Brasilien. Plötsligt möter jag en kvinnas blick. Hon är i min ålder, har brunt långt rastahår och en halsduk som gör mig alldeles varm inombords. Hon är radiojournalist och håller på med research. Hon ler och kommer fram till mig. Vi liksom finner varandra. Jag berättar att jag är vilse. Hon säger att det förmodligen handlar om att jag är hungrig. Vi går hem till henne. Hon har ett hus på Davidhallstorg. Ingången är längst upp så vi måste klättra. In kommer man genom att åla sig genom ett fönster där hon bryter upp ett lås. Vi pratar länge och när jag ska gå får jag hennes halsduk. När jag kommer hem släpper jag ut min hund i köket. Det visar sig att alla inneboende har hund. Det finns kortbenta, långbenta, smala och tjocka men min är den enda som är blå

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *