Min väns föräldrar bor på en nästan obebodd ö. Man åker med flotte dit. Det är samma personal som sköter flotten nu, som för 30 år sen när min vän var liten. Flott-chaufförerna var bittra då och är ännu mer bittra nu. Min vän vill undvika dem så vi anländer till hamnen kl 4 på morgonen, när de säkert inte jobbar. Min väns mamma har rott över på natten med egen båt, nu väntar hon på oss i ett mörkt skjul. Hon berättar att det spökar där. Beviset är att när man häller upp en skål med fruktyoghurt så flyger den till hallen och äts upp av en osynlig ande med det samma. Vi skyndar oss ut och bort till lilla roddbåten.