Jag är kär i en gift man. Vi är skådespelare och ska snart filma sista scenen i Amsterdam. Han har just spelat in en ovanligt intim gayscen och är lite utmattad.
Jag ger mig iväg hemåt men kan inte hitta min cykel, det är så mörkt ute. De ropar på mig och säger att jag kan få tillbaka mitt barn nu. Han heter Manuel och har bott hos en fostermamma medan jag har jobbat. Han är några månader gammal men smal som en sticka. Dessutom är han hårt lindad så han kan inte röra armarna. Jag blir glad över att få tillbaka honom men han förstår inte att jag är hans mamma och försöker hela tiden åla sig i väg. Jag förstår inte heller helt att han är mitt barn och undrar tyst för mig själv vad han egentligen är för något. Det står mellan mask eller människa.