Vår lägenhet är stökig. Jag hör massa ljud, som ett lopp fram och tillbaka. Det verkar vara en råtta som jagar några mindre djur, kanske småfåglar. Jag försöker hejda råttan genom att slänga en filt över den. När vi ska kasta ut den visar det sig vara en liten man, ihopsatt av rotfrukter och annat. Jag är skräckslagen. Min son är också rädd men ler ändå. ”Det hade varit roligt att lära känna dig!”, säger han när han släpper ut mannen genom fönstret. Mannen, som jag ser nu är dåligt klädd, säger: ”Dig med! Men faktum är att jag känner er ganska bra nu”.