Mina barns pappa Mattias har gett mig en häst. Den är törstig. Han ger den vanligt vatten men jag förstår att den bara dricker Loka, så vi går in på Ica och köper det. Hästen och jag går vidare själva. Vi småpratar lite, min häst är trött. Vi kommer till ett litet hus där den vill vila i en ugn. Den krymper och kryper in i ena ugnen. Jag passar på att göra kebab i den andra. En tidigare arbetskamrat kommer förbi med Robert Gustavsson och Johan Glans. På något sätt har ugnen med min häst satts igång. Hästen är död. Jag slits itu av sorg. Mattias kommer förbi. Han är förkrossad. Vi är tvungna att gå till stället där han hade fått den från. De är rasande. Vi har resterna av hästens – som visar sig heta Wellington – skelettdelar i ett lakan.
Jag passar på att ta ett gympapass på häststället. Det är svårt med inskrivningsblanketten. Receptionisterna är virriga men jag blir direkt en av dem. De har en stor juicepress också. Mattias visar bilder på alla som försvunnit ur hans liv. Nu är vi ensamma.